Eduskuntavaalit 2027 · SDP · Uusimaa
Parliamentary elections 2027 · SDP · Uusimaa
Riksdagsvalet 2027 · SDP · Nyland
Tankar och gärningar
Aktuella tankar, initiativ och insändare, de senaste först. Översatta från finska.

22.3.2025
Tillgången till och finansieringen av offentliga social- och hälsotjänster måste tryggas
Det viktigaste för invånarna är att få de tjänster de behöver.
Läs hela texten
Det viktigaste för invånarna är att få de tjänster de behöver. Klientavgifterna har dock allt större betydelse för om man söker sig till tjänsterna, eftersom regeringen har försämrat många människors utkomst. Välfärdsområdena måste ha fungerande principer för att sänka klientavgifterna eller helt befria från dem.
För den som söker tjänster är det sekundärt vad tjänsterna kostar välfärdsområdet. Vi beslutsfattare måste dock utöver tillgången till tjänster och jämlika tjänster också ta hand om finansieringen.
Ett av målen med social- och hälsovårdsreformen var att dämpa kostnadsökningen. I praktiken har sammanslagningen av tjänster från olika kommuner till en organisation påverkat många anställdas arbetsuppgifter och hur verksamheten ordnas. Den har också lett till att tjänster har flyttats på annat håll. Lyckligtvis har det också varit möjligt att förbättra verksamheten och sprida goda rutiner till olika områden. Ett bra exempel är verksamhetsmodellen vid diabetescentret i Esbo. Enligt mina uppgifter håller diabetescentrets verksamhet på att utvidgas till Lojoområdet.
Det finns dock fortfarande allvarliga farhågor kring tillgången till och finansieringen av social- och hälsotjänsterna. Regeringen har fattat beslut som särskilt gynnar privata läkarföretag och som bara få har nytta av. Ett exempel är lösningen med FPA-ersättningar, vars helhet och slutsumma ännu är oklara.
Att trygga de tjänster invånarna behöver blir ännu svårare om välfärdsområdenas egna tjänster i enlighet med regeringens mål skärs ned och verksamhet flyttas ut på marknaden. Därefter skulle social- och hälsovårdspengarna inte ens räcka till den nuvarande servicenivån, eftersom ännu mer pengar skulle gå till privata serviceproducenter.
Regeringen gynnar tjänster där ett par minuters telefonsamtal med en läkare kostar flera hundra euro och ett vanligt läkarbesök minst tio gånger så mycket som i välfärdsområdets tjänster. Lyckligtvis verkar den systematiska nedmonteringen av den offentliga sektorn bara vara i början, och det är ännu inte omöjligt att rätta till misstagen.
Nu ska vi fokusera på att nå social- och hälsovårdsreformens mål och sluta pyssla med enskilda läkarbesök och främjande av marknader. Välfärdsområdenas kärn- och stödtjänster får inte drivas ut på marknaden, eftersom överlappande privat och offentlig serviceproduktion skulle bli mycket dyr.
Välfärdsområdena har och ska även i fortsättningen ha ansvaret för tjänsterna under normala förhållanden, vid störningar och under undantagsförhållanden. Privat serviceproduktion kan komplettera välfärdsområdets tjänster. Vill regeringen verkligen skära i välfärdsområdenas egna tjänster?
Johanna Värmälä (SDP)
Sjukskötare (högre YH), förvaltningsmagister, Västra Nylands välfärdsområde, ledamot i välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen

29.12.2024
Fullmäktigemotion om ett social- och hälsocenter i Sjundeå
Sexton ledamöter i Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige föreslår att välfärdsområdet deltar i förverkligandet av ett social- och hälsocenter i Sjundeå.
Läs hela texten
Sexton ledamöter i Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige föreslår att välfärdsområdet deltar i förverkligandet av Sjundeå social- och hälsocenter och utreder vilka tjänster för äldre och andra som kunde placeras i centret, till exempel utöver en bedömningsenhet, för att säkerställa tillgången till och tillräckligheten av regionala tjänster.
- Vi måste ha heltäckande tjänster för att tjänsterna ska fungera. Just nu vet vi att det finns risker med att lägga ned avdelningsverksamheten i Sjundeå. Finns det tillräckligt med avdelningsplatser? Är det tryggt för patienterna att skrivas ut när målet är kortare vårdperioder? Dessa risker måste beaktas när tjänsterna ordnas och när nedläggningen av den nuvarande avdelningen i Sjundeå bereds, säger motionens första undertecknare Johanna Värmälä (SDP).
Sjundeå har planerat ett social- och hälsocenter med utrymme bland annat för äldreomsorgens tjänster. Centret skulle ersätta den nuvarande hälsostationen, som är i dåligt skick. Social- och hälsovårdsministeriet tillstyrkte projektet redan 2020.
Enligt servicenätverkets riktlinje i den servicestrategi som välfärdsområdesfullmäktige godkänt koncentreras avdelningsverksamheten i första hand till närheten av sjukhuscampusen. Enligt riktlinjen och förhandlingsresultatet om budgeten för 2025 bildar vårdavdelningar, bedömningsenheter och boendetjänster en helhet. När profilerna ses över säkerställs att det finns tillräckligt med avdelningsplatser, bedömningsenheter och boendeplatser enligt servicebehovet.
- Det är viktigt att se till att de riktlinjer som välfärdsområdesfullmäktige beslutat genomförs. Därför skrev vi socialdemokrater motionen. Det är fint att den också fick stöd från andra fullmäktigegrupper, säger motionens andra författare Eeva Hiila (SDP).
Välfärdsområdesstyrelsen behandlade en utredning om vårdavdelningen i Sjundeå vid sitt möte i november. Majoriteten i styrelsen stödde att den nuvarande avdelningsverksamheten i Sjundeå koncentreras till närheten av sjukhuscampusen. Det är ändå viktigt att Västra Nyland har regionalt heltäckande tjänster, tillräckligt många avdelningsplatser och nya platser i bedömningsenheter under de kommande åren.
Mer information: Johanna Värmälä, tfn 050 592 7619

29.12.2024
Fullmäktigeledamöter vill ha avgiftsfria lokaler för föreningar
22 fullmäktigeledamöter lämnade in en motion om avgiftsfria lokaler för föreningar, skriven av Johanna Värmälä (SDP).
Läs hela texten
Vid Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktiges möte den 1 oktober 2024 lämnade 22 fullmäktigeledamöter in en motion skriven av Johanna Värmälä (SDP). I motionen föreslås att välfärdsområdet utarbetar principer för invånarnas användning av lokaler och för de lokaler som organisationer som främjar välbefinnande och hälsa behöver. Principerna skulle bland annat fastställa möjligheten för äldre-, krigs- och civilveteran-, pensionärs-, handikapp-, patient- och arbetslösas föreningar att använda lokaler avgiftsfritt.
Enligt Västra Nylands välfärdsområdes servicestrategi är samarbetet med kommunerna och andra centrala aktörer fungerande och målinriktat. Verksamhetsmodeller och samarbetsformer byggs upp tillsammans för invånarna. Välfärdsområdet stöder också föreningars och gemenskapers roll i att upprätthålla och främja invånarnas förutsättningar och förmåga att klara vardagen.
Bland annat i Esbo har föreningar kunnat använda lokaler avgiftsfritt redan innan välfärdsområdet inledde sin verksamhet. Avgiftsfria lokaler har främjat frivilligorganisationernas verksamhetsmöjligheter.
Välfärdsområdet har ett pågående försök där föreningar erbjuds avgiftsfria lokaler för verksamhet som främjar välbefinnande och hälsa. De preliminära resultaten är positiva.
I år har dock en del föreningar fått meddelande från välfärdsområdet om att de borde betala hyra för lokalerna de använder. De aviserade hyrorna har verkat orimliga.
Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdet främja invånarnas välbefinnande och hälsa samt verksamhetsförutsättningarna och påverkningsmöjligheterna för organisationer som främjar välbefinnande och hälsa, och samarbeta med kommunerna i området i dessa frågor. Kommunerna ska stödjas med välfärdsområdets sakkunskap.
Beredningen av ett samarbetsavtal mellan kommunerna och välfärdsområdet har inletts. I diskussionerna med kommunerna fastställs bland annat arbetsfördelningen i stödet till hälsofrämjande arbete och organisationer inom området.
– Jag hoppas att motionen främjar föreningarnas möjligheter att verka och gör samarbetet kring främjandet av välbefinnande och hälsa effektivare, säger Värmälä.
Mer information: Johanna Värmälä, tfn 050 592 7619

12.3.2023
Hållbart samarbete stärker krisberedskapen
Bestämmelserna om försörjningsberedskap och beredskap verkar ibland glömmas bort när beslut fattas.
Läs hela texten
Bestämmelserna om försörjningsberedskap och beredskap verkar ibland glömmas bort när beslut fattas, trots att de borde beaktas i allt beslutsfattande. Bra exempel finns i Västra Nylands välfärdsområdes beslutsfattande.
När revisionsnämnden utvärderade verksamheten 2021 fäste den särskild uppmärksamhet vid in house-funktioner, till exempel sjukhusens måltidstjänster. Välfärdsområdet behöver inte konkurrensutsätta dessa tjänster eftersom det äger dem. Revisionsnämnden ville ändå främja marknadsbaserad verksamhet.
Användningen av marknaden diskuteras också i nästa regerings riktlinjer. Bakom detta ligger bland annat experternas förslag till finansministeriet. När förslagen bedöms borde man se till helheten, där samarbete ger kostnadseffektiva och smidiga tjänster.
Att lägga ut stödtjänster ger inte det bästa resultatet för tjänsternas kvalitet och helhet. Utläggning försvagar också välfärdsområdenas beredskap att sköta tjänsterna vid störningar. Till exempel måltidstjänsterna ska enligt nationella riktlinjer behandlas som kritiska tjänster i beredskapsplaneringen.
Alla partier delar oron för välfärdsområdenas och kommunernas ekonomi, men oron glöms bort i beslut om utläggning. Så gick det också i Västra Nylands välfärdsområde, där majoriteten i välfärdsområdesstyrelsen beslutade att lägga ut måltidstjänsterna. Beslutet hotar de anställdas jobb och innebär också slutet på ett gott samarbete med HUS, till exempel vid Esbo sjukhus. Välfärdsområdets kostnader borde inte ökas och goda verksamhetsmodeller slås sönder bara för att Samlingspartiet och SFP vill stödja företagsverksamhet.
Johan Kvarnström (SDP), Nyland, riksdagsledamot, riksdagskandidat
Johanna Värmälä (SDP), ledamot i Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige, riksdagskandidat

12.3.2023
Taxilagen måste reformeras ytterligare
Minister Berner (C) genomförde en taxireform som skulle öka konkurrensen och sänka taxipriserna.
Läs hela texten
Minister Berner (C) genomförde i tiden en taxireform vars mål var att öka konkurrensen på taximarknaden och sänka priserna på taxiresor. På grund av reformen måste också kommunerna konkurrensutsätta den färdtjänst som social- och hälsovården ansvarar för. Enligt Kommunförbundets anvisningar skulle kommunerna konkurrensutsätta förmedlingstjänsten och den trafik som den styr, antingen tillsammans eller separat. I till exempel Esbo ledde detta till flera års plåga för färdtjänstanvändarna, och den fortsätter än i dag. Även taxiföretagarna fick det svårt, bland annat eftersom kommunernas ersättningar för taxiresor för personer med funktionsnedsättning och äldre ändrades betydligt.
Minister Berners reform har visat sig vara misslyckad, eftersom dess mål enligt tillgängliga uppgifter inte har uppnåtts. Priserna har inte sjunkit, särskilt på grund av löner och bilkostnader. Användningen av färdtjänst har blivit krångligare och till och med otrygg. Antalet FPA-resor har minskat, särskilt i Nyland. Reformen har också lett till skatteflykt.
Regeringen Marin har redan gjort vissa korrigeringar i taxilagstiftningen, bland annat för att bekämpa grå ekonomi. Även tryggheten vid taxiresor förbättrades genom reglering som gäller förarna. Det finns ändå fortfarande mycket att förbättra. Det finns också en skyldighet att förbättra, eftersom riksdagen godkände ett uttalande om att undanröja problemen från kommunikationsutskottet under ledning av Suna Kymäläinen (SDP). I uttalandet hoppas utskottet att social- och hälsovårdsministeriet börjar bereda reformer av FPA-resor och andra offentliga resor.
Det är mycket allvarligt att färdtjänstanvändarna har lidit och att taxiföretagarna har haft det svårt att klara sig i branschen. Åtgärderna för att förbättra situationen har varit nödvändiga, men även de resterande problemen inom färdtjänsten måste undanröjas.
Ett nytt, icke-marknadsbaserat arbetssätt måste säkerställa fungerande och trygg färdtjänst för personer med funktionsnedsättning och äldre. En reform behövs också eftersom upphandlingen av färdtjänst överbelastar välfärdsområdenas tjänstemän. Ett mer ekonomiskt sätt att sköta skyldigheten måste hittas. Ett förnuftigt arbetssätt gynnar också taxiföretagarna.
Johanna Värmälä, sjukskötare (högre YH), förvaltningsmagister, Esbo
Pirkko Kuusela, ordförande för Esbo handikappråd

12.3.2023
Personalen måste beaktas bättre i välfärdsområdenas beslutsfattande
Vid årsskiftet flyttas social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena.
Läs hela texten
Vid årsskiftet flyttas social- och hälsovårdens och räddningsväsendets tjänster från kommunerna till välfärdsområdena. Den historiska reformen ändrar inte genast invånarnas liv och tjänster nämnvärt, men den rör om i vardagen för 9 000 anställda i vårt område, när social- och hälsovårdens och räddningsväsendets personal flyttar från sin nuvarande kommunala arbetsgivare till välfärdsområdet.
Välfärdsområdet ska vara en rättvis arbetsgivare som i vardagen och i beslutsfattandet främjar tillgången på personal, arbetshälsan och att de anställda stannar kvar. De anställda måste ha möjlighet att delta i planeringen och utvecklingen av sitt eget arbete. Det påverkar tillgången på personal och därmed också på tjänster.
Personalen är den viktigaste resursen och de som konkret producerar våra tjänster. I dag behandlas personalfrågor dock bara minimalt i Västra Nylands välfärdsområdes beslutsfattande. Välfärdsområdesstyrelsen ansvarar för personalpolitiken. Nämnden för tjänster och resurser följer och bedömer tillgången på personal och styr beredningen av personalpolitikens strategiska riktlinjer. Serviceområdesdirektörerna ansvarar för personalens kompetensutveckling, arbetsfördelning och samarbete inom sina områden. Denna uppdelning splittrar skötseln av personalfrågorna.
Organen har inte möjlighet att koncentrera sig enbart på personalfrågor, och därför behövs en personalsektion. Den förbättrar välfärdsområdesstyrelsens möjlighet att sköta andra viktiga frågor och stärker beredningen och beslutsfattandet i personalpolitiska frågor. I personalsektionen påverkar man aktivt aktuella personalfrågor och utvecklar personalpolitiken. Sektionens uppgift är också att dra upp riktlinjerna för viktiga personalprogram och principer. Personalprogrammet fungerar som välfärdsområdets strategiska styrdokument för personalen.
Personalsektioner finns redan i välfärdsområden med färre invånare och i det större Birkalands välfärdsområde. En personalsektion har fått stöd över partigränserna. Den stöder också den välfärdsområdesstrategi vi har godkänt: "Tillsammans skapar vi en välmående och eftertraktad arbetsgemenskap".
I en del av Västra Nylands kommuner finns ett organ för förtroendevalda som fokuserar på att forma arbetsgivarpolitiska ställningstaganden. För att den goda modellen ska fortsätta är det viktigt att Västra Nyland får en personalsektion.
Johanna Värmälä (SDP), Esbo, fullmäktigeledamot, ersättare i välfärdsområdesstyrelsen
Eeva Hiila (SDP), Vichtis, fullmäktigeledamot, ordförande för framtids- och utvecklingsnämnden
Sini Felipe (SDP), Kyrkslätt, fullmäktigeledamot, medlem i nämnden för tjänster och resurser

12.3.2023
Servicesedlar kan bara komplettera den egna produktionen, inte ersätta den
Riksdagskandidaten Kallio (Saml.) önskade att servicesedlar skulle användas mer i västra Nyland.
Läs hela texten
Riksdagskandidaten Kallio (Saml.) önskade att servicesedlar skulle användas mer än i dag i västra Nyland (Kirkkonummen Sanomat 22.12.2022). Enligt honom skulle det göra tjänsterna snabbare tillgängliga. I Esbo har man länge använt servicesedlar inom munhälsovården, men ändå är tillgången till tjänster mycket dålig. Servicesedlarna har dessutom visat sig skapa ojämlikhet mellan invånarna. Det kan vara omöjligt att ta emot en servicesedel, eftersom man då måste betala tiotals eller till och med hundratals euro extra för tjänsten. Å andra sidan har beviljandet av servicesedlar tagit pengar från den offentliga sektorns tjänster. Esbomodellen fungerar alltså inte, eftersom den egna verksamheten inte har kunnat stärkas vid sidan av servicesedlarna.
En frisk mun är en viktig del av det övergripande välbefinnandet, och obehandlade tänder kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Den offentliga sektorns uppgift är att främja munhälsan. Finland har långa traditioner inom munhälsovården för barn och unga under 18 år, men nu är det dags att också beakta de äldre åldersgrupperna. Särskilt måste vi se till att låg- och medelinkomsttagare kan använda munhälsovårdens tjänster.
Välfärdsområdena – även vårt – ska ha tillräckligt med egen serviceproduktion, vilket är riktlinjen i den social- och hälsovårdsreform som regeringen Marin föreslog och riksdagen godkände. De offentliga tjänsterna ska stärkas ytterligare för att riktlinjen ska förverkligas. Den privata sektorn kompletterar välfärdsområdets egen verksamhet. I ett stramt ekonomiskt läge är det också bra att veta att munhälsovårdens tjänster enligt de uppgifter jag fått från Esbo är billigare inom den offentliga sektorn än inom den privata.
Servicesedeln får inte i framtiden bli ett sparmedel för den offentliga sektorn, som Kallio konstaterar, men tjänsteutbudet kan inte heller vila enbart på den. Det återstår att se om välfärdsområdet ens har råd att höja servicesedelns värde.
Johanna Värmälä (SDP), sjukskötare (högre YH), förvaltningsmagister, ledamot i Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige

12.3.2023
Social- och hälsovårdsreformen gör det möjligt att höja kvaliteten på diabetesvården
Vid Jorvs sjukhus finns ett diabetescenter som betjänar Esbobor med typ 1-diabetes och svårbehandlad typ 2-diabetes.
Läs hela texten
Vid Jorvs sjukhus finns ett diabetescenter som betjänar Esbobor med typ 1-diabetes och personer med svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetescentret drivs gemensamt av Esbo stad och HUS. Ett smidigt samarbete mellan Esbo stads och HUS personal gör en effektiv vård av diabetiker möjlig och tar samtidigt tillvara olika yrkesgruppers kompetens. Diabetescentrets verksamhet har höjt kvaliteten på diabetesvården, eftersom den planmässiga vården i bästa fall har minskat behovet av den mest krävande och dyraste vården.
Ett diabetescenter räcker dock inte för att vårda diabetespatienterna i hela västra Nylands välfärdsområde. En orsak är att diabetiker som redan i dag är klienter vid centret kan få vänta upp till en månad på att träffa centrets läkare och skötare. Centret har visserligen organiserat sin verksamhet så att man i akuta situationer får tid snabbare.
Enligt vår uppfattning behöver västra Nyland ett andra diabetescenter, och det vore värt att överväga att grunda ett sådant i Lojo. En utvidgning av diabetescentrets verksamhet skulle stämma överens med målen för social- och hälsovårdsreformen och bygga på patientcentrering och verksamhet som stöder personalens kompetens. För att lyckas bör den genomföras genom att lyssna på personalen, samtidigt som vården vid hälsocentralerna fortfarande har en viktig roll i vården av diabetespatienter.
Johanna Värmälä (SDP), Esbo, sjukskötare (högre YH), förvaltningsmagister, specialsakkunnig
Seija Ovaskainen (SDP), Lojo, sjukskötare (högre YH), doktorand, Jyväskylä universitets handelshögskola
Birgitta Kuosmanen (SDP), Lojo, sjukskötare, hjärtskötare, specialkompetens för begränsad förskrivningsrätt

5.8.2021
Tillgången till skötare måste följas upp
Beredskapslagen påverkar för andra gången inom ett år hur vårdgarantin för icke-brådskande vård följs.
Läs hela texten
Beredskapslagen påverkar för andra gången inom ett år hur vårdgarantin för icke-brådskande vård följs. Under normala förhållanden följs kontakten och tillgången till vård upp. Hälsostationerna rapporterar hur länge det tar att komma till läkare i icke-brådskande ärenden. Inom tandvården publiceras uppgifter om tillgången till tandläkare och munhygienister. I fortsättningen borde man också få uppföljningsdata om tillgången till sjukskötare och hälsovårdare vid hälsostationerna.
Skötarna deltar i det multiprofessionella arbetet, och i deras uppgifter ingår bland annat att främja en planmässig vård av långtidssjuka. Viktiga "verktyg" i detta är vårdplanerna, som enligt lag ska göras. Tyvärr har det länge funnits problem med att få uppgifter om hur vårdplanerna görs. Uppgifterna behövs i beslutsfattandet bland annat för att de visar hur klienterna får vård och vilka möjligheter skötare och läkare har att utföra sitt arbete.
En planmässig vård främjas alltså genom vårdplaner. Klientavgifterna kan dock göra det svårare att söka vård. Lyckligtvis har riksdagen reformerat lagen om klientavgifter, så skötarmottagningarna inom primärvården är avgiftsfria överallt från början av juli. I Esbo har man inte tagit ut avgift för besök hos skötare vid hälsostationerna – även om tjänstemännen föreslog en avgift 2016. Avgiften stoppades under ledning av oss socialdemokrater när jag var ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.
Eftersom avgifterna för skötarbesök inte längre är ett hot borde man nu främja uppföljningen av tillgången till icke-brådskande skötarmottagningar. Det vore ett sätt att visa hur viktigt deras arbete är. I väntan på nationella anvisningar kan uppföljningen beaktas i stadens verksamhet, så jag lade fram ett förslag om det vid fullmäktigeseminariet.
Johanna Värmälä (SDP)
Stadsfullmäktigeledamot
Andra vice ordförande för social- och hälsovårdsnämnden
© 2026 Johanna Värmälä · Vaalimainonnan maksaja: Johanna Värmälän kannatusyhdistys ry
© 2026 Johanna Värmälä · Campaign advertising paid for by: Johanna Värmälän kannatusyhdistys ry
© 2026 Johanna Värmälä · Valreklamens betalare: Johanna Värmälän kannatusyhdistys ry
Tietosuojaseloste Medialle Yhteystiedot sdp.fi
